Samråd om översyn av EU: s system för handel med utsläppsrätter EU: s emissionshandelsdirektiv. Samråd med samrådet. Den 24 oktober 2014 enades Europeiska rådet om 2030-ramverket för klimat och energi, inklusive ett bindande inhemskt mål för att minska växthusgasutsläppen från minst 40 År 2030 jämfört med 1990 För att möta detta mål kom Europeiska rådet överens om att utsläppen i EU: s system för handel med utsläppsrätter bör minskas jämfört med 2005 med 43. Ett reformerat EU-utsläppsrätter är fortfarande det viktigaste instrumentet för att nå målet om utsläppsminskning. Kommer att minska på grundval av en årlig linjär minskningsfaktor på 2 2 i stället för den nuvarande 1 74 från 2021 och framåt för att uppnå de nödvändiga utsläppsminskningarna i EU: s utsläppsrätter. Europeiska rådet gav dessutom strategisk vägledning om flera frågor om genomförandet av utsläppsminskningsmålet , Nämligen fri tilldelning till industrin, inrättandet av en modernisering och en innovationsfond, frivillig fri fördelning av bidragsanslag Es för att modernisera elproduktionen i vissa medlemsstater. De strategiska riktlinjerna från de europeiska ledarna om dessa delar kommer att översättas till ett lagstiftningsförslag för att revidera EU: s system för utsläppsrätter för perioden efter 2020. Detta utgör en viktig del av arbetet med att uppnå En fjädrande energiförening med en framåtblickande klimatförändringspolitik som har identifierats som ett nyckelpolitiskt område i president Juncker s politiska riktlinjer för den nya kommissionen. Syftet med det aktuella samrådet med berörda parter är att samla intressenternas åsikter om dessa element. Detta samråd fokuserar Om frågor som ännu inte behandlats i de konsultationer som nyligen genomfördes för konsekvensanalysen av 2030, konsekvensbedömningen för koldioxidläckage för 2015-2019 och samrådet om koldioxidläckage efter 2020. För att kunna göra en förteckning över EU: s system för utsläpp som upprättats av Direktiv 2003 87 EG som en politisk åtgärd innehåller detta samråd också frågor om den allmänna utvärderingen Uation av denna policyåtgärd Frågeformuläret består av 7 kapitel. Du är inbjuden att svara på frågor om de kapitel som är relevanta för dig. Hur ska du lämna in ditt bidrag. För att öka insynen frågar kommissionen organisationer som vill lämna synpunkter i sammanhanget Av offentliga samråd för att förse kommissionen och allmänheten med information om vem och vad de representerar genom att registrera sig i OH-registeret och prenumerera på dess uppförandekod. Om en organisation beslutar att inte tillhandahålla denna information är det kommissionens uttalade policy För att lista bidraget som en del av de individuella bidragsrådgivningarna, se KOM 2002 704 och Kommunikation om ETI-uppföljning, se KOM 2007 127 av 21 03 2007. Om din organisation inte är registrerad har du möjlighet att registrera dig nu. Bidrag kommer att publiceras på Internet Det är viktigt att läsa den specifika sekretesspolicy som bifogas detta samråd för in Bildandet av hur dina personuppgifter och bidrag kommer att hanteras. Se frågeformuläret. MISSIONS TRADING. Why Emissions Trading. En emissions trading system ETS är ett kraftfullt politiskt instrument för hantering av växthusgasutsläpp från växthusgaser. Cap och trade uppmuntrar operativ excellens och ger ett incitament Och banan för utplacering av ny och befintlig teknik. Som ett politiskt instrument föredrar handel med utsläppsrätter för skatter, oflexibel kontroll och styrning av kontroller och skattebetalarfinansierade stödprogram, eftersom det är det mest ekonomiskt effektiva sättet att nå en viss Utsläppsminskningskåpa eller mål. Det är speciellt utformat för att leverera miljömålet. Det ger en tydlig prissignal för att mäta avdragsinvesteringar. Försäljning är inte det enda politiska instrument som regeringarna ska använda men misslyckas med att spela en viktig roll för handel Införa onödiga kostnader och skapa politisk förvirring. Trafik svarar mot det centrala målet för klimatet Förändringspolitik för att effektivt styra kapital inom marknaderna mot låga till noll koldioxidutsläppsinvesteringar För att uppnå detta mål kräver en utsläppsmarknad. Skärpa utsläppsrätter för att skapa prissignaler för koldioxidinvesteringar. Långsiktighet och förutsägbarhet Av regler, mål och regleringssystem som styr utsläppsmarknader över hela världen. Lämpliga överensstämmelseperioder, vilket gör det möjligt för företagen att strukturera ett varumärke eller köpa tillvägagångssätt för sina utsläppsreduktioner över tiden. Kostnadsbestämmande bestämmelser, vilket gör det möjligt att upptäcka billigaste lösningar var de än befinner sig Finna Offset-baserade mekanismer ger möjlighet till länder eller sektorer som ännu inte har infört ett tilläggsbaserat tillvägagångssätt för att delta i marknaden. LÄNGRE TERM. Utsläppsmarknaderna bör mogna och växa, utvecklas och ge bred GHG-täckning. Leda till ett globalt pris för kol och ett handelssystem som existerar i valuta-, råvaru - och skuldmarknader Kol har de rätta länkarna på alla dessa marknader kommer att kräva. Harmoniserade riktmärken, ambitioner, regler, övervakning och verkställighet inom en rad olika metoder. Strukturer och föreskrifter för att länka olika tillvägagångssätt och system, direkt eller genom växelkurser eller marknadsinstrument. Worldwide offset Mekanismer baserade på verifierbara utsläppsreduceringsprojekt och standarder. NU OCH LÅNGSIKTIGT. Koldioxidprissättningen öppnar dörren till en ny uppsättning investerings - och finansieringsmöjligheter. Dessa möjligheter kan koppla metriska metoder och metoder för minskning av växthusgaser med större kapitalmarknadsflöden som syftar till finansiering Låga till nollkulorinvesteringar över hela världen. EU: s utsläppshandelssystem EU ETS. EU: s system för handel med utsläppsrätter EU: s utsläppsrätter är en hörnsten i EU: s politik för att bekämpa klimatförändringar och dess nyckelverktyg för att minska utsläppen av växthusgaser. Effektivt Det är världens första stora kolmarknad och är fortfarande den största. Operates i 31 länder alla 28 EU-länder plus Icelan D, Liechtenstein och Norway. limits utsläpp från mer än 11.000 tunga energianvändande anläggningar kraftverk industrianläggningar och flygbolag som verkar mellan dessa länder. Omfattar cirka 45 av EU: s växthusgasutsläpp. Ett lock och handelssystem. EU: s emissionshandelssystem arbetar på Keps - och handelsprincipen. En kappa bestäms av den totala mängden vissa växthusgaser som kan avges av anläggningar som omfattas av systemet. Kepsen sänks med tiden så att totala utsläppen kommer att falla. Med kepsen får företagen eller köper utsläppsrätter Som de kan handla med varandra efter behov. De kan också köpa begränsade mängder internationella krediter från emissionsbesparande projekt runt om i världen. Gränsen på det totala antalet utsläppsrätter som står till förfogande säkerställer att de har ett värde. Efter varje år måste ett företag överlämna tillräckligt Utsläppsrätter för att täcka alla sina utsläpp, annars åläggs stora böter Om ett företag minskar sina utsläpp kan det hålla reservtilläggen för att täcka sina framtida behov o R sälja dem till ett annat företag som saknar utsläppsrätter. Leverans ger flexibilitet som säkerställer att utsläppen skärs, där det kostar minst för att göra det. Ett robust kolpris bidrar också till investeringar i ren teknik med låga koldioxidutsläpp. Viktiga funktioner i fas 3 2013- 2020. EU: s system för handel med utsläppsrätter ligger nu i sin tredje fas, väsentligt annorlunda än fas 1 och 2. De viktigaste förändringarna är. En enda EU-täckande utsläppskälla på utsläpp gäller i stället för det tidigare systemet med nationella caps. Auctioning är standardmetoden för Fördelning av utsläppsrätter i stället för fri tilldelning och harmoniserade fördelningsregler gäller för de utsläppsrätter som fortfarande ges bort gratis. I flera sektorer och gaser ingår 300 miljoner utsläppsrätter som avsatts i New Entrants Reserve för att finansiera utplaceringen av innovativ teknik för förnybar energi och kolavskiljning och Lagring genom NER 300-programmet. Sektorer och gaser som omfattas. Systemet omfattar följande sektorer och gaser med fokus på utsläpp som kan mätas, rapporteras och verifieras Med hög noggrannhet. Koldioxid CO 2 från kraftvärme och värmeproduktion. Energiintensiva industrisektorer inklusive oljeraffinaderier, stålverk och produktion av järn, aluminium, metaller, cement, kalk, glas, keramik, massa, papper, Kartong, syror och bulk organisk kemikaliehaltig luftfart. Nitrogenoxid N 2 O från produktion av salpetersyra, adipinsyra och glyoxylsyror och glyoxalperperfluorkolväten PFC från aluminiumproduktion. Participation i EU ETS är obligatorisk för företag inom dessa sektorer, men inom vissa sektorer Växter över en viss storlek ingår. Säkra småinstallationer kan uteslutas om regeringar inrättar skatte - eller andra åtgärder som kommer att minska sina utsläpp med motsvarande belopp. Inom luftfartssektorn, fram till 2016 gäller EU-utsläppsrätterna endast för flygningar mellan flygplatser Inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EEA. Deliveringsutsläppsminskningar. EU: s ETS har visat att ett pris på kol och handel med det kan fungera. Utsläpp från anläggningar i Systemet faller som planerat med cirka 5 jämfört med början av fas 3 2013, se siffror 2015. År 2020 kommer utsläppen från de sektorer som omfattas av systemet att vara 21 lägre än 2005. Utveckla kolmarknaden. Inför 2005 tog EU: s system för utsläppsrätter Är världens första och största internationella handel med utsläppsrätter som står för drygt tre fjärdedelar av internationell handel med kol. EU: s ETS är också inspirerande för utsläppshandeln i andra länder och regioner. EU syftar till att koppla EU: s ETS till andra kompatibla Systems. Main EU ETS legislation. Carbon market reports. Revision of EU ETS for phase 3.Legislative History of Directive 2003 87 EC. Work före kommissionens förslag till förslag till förslag från oktober 2001 s reaktion på behandlingen av förslaget i rådet och parlamentet inklusive Rådets gemensamma ståndpunkt. Öppna alla frågor. Frågor och svar på det reviderade EU-systemet för handel med utsläppsrätter december 2008. Vad är syftet med utsläppshandeln. Syftet med EU-Emissi Ons Trading System EU ETS är att hjälpa EU: s medlemsstater att uppnå sina åtaganden att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt. Att låta deltagande företag köpa eller sälja utsläppsrätter innebär att utsläppsminskningar kan uppnås åtminstone kostnad. EU: s ETS Är hörnstenen i EU: s strategi för bekämpning av klimatförändringar. Det är det första internationella handelssystemet för koldioxidutsläpp i världen och har varit i drift sedan 2005. Från och med den 1 januari 2008 gäller det inte bara de 27 EU-medlemsstaterna, utan också Även till de övriga tre medlemmarna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Norge, Island och Liechtenstein. Det omfattar för närvarande över 10 000 anläggningar inom energi och industrisektorer som gemensamt står för nästan hälften av EU: s utsläpp av CO2 och 40 av dess totala växthus Gasutsläpp Ett ändringsförslag till EU: s emissionshandelsdirektiv som godkändes i juli 2008 kommer att medföra luftfartssektorn i systemet från 2012. Hur fungerar utsläppshandeln. EU: s utsläppsrätter Är ett keps - och handelssystem, det vill säga det hänger samman med den totala utsläppsnivån men tillåter inom ramen för den här gränsen deltagare i systemet att köpa och sälja utsläppsrätter som de behöver. Dessa utsläpp är den gemensamma handelsvalutan i hjärtat av System Ett tillägg ger innehavaren rätt att avge ett ton CO 2 eller motsvarande mängd annan växthusgas. Capen på det totala antalet utsläppsrätter skapar knapphet på marknaden. Under den första och andra handelsperioden enligt systemet har medlemsstaterna Var tvungen att utarbeta nationella handlingsplaner för handlingsplaner som bestämmer deras totala utsläpp av utsläpp av utsläppsrätter och hur många utsläppsrätter varje anläggning i deras land mottar. Vid slutet av varje år måste anläggningar överlämna utsläppsrätter som motsvarar deras utsläpp. Företagen som behåller sina utsläpp under nivån på Deras utsläppsrätter kan sälja sina överskjutande utsläppsrätter De som står inför svårigheter att hålla sina utsläpp i linje med sina utsläppsrätter har en valmöjlighet Ween vidta åtgärder för att minska sina egna utsläpp, såsom att investera i mer effektiv teknik eller använda mindre koldioxidintensiva energikällor eller köpa de extra utsläpp som de behöver på marknaden, eller en kombination av de två sådana valen kommer sannolikt att bestämmas av relativa kostnader På så sätt minskar utsläppen varhelst det är mest kostnadseffektivt att göra. Hur länge har EU ETS varit i drift. EU: s ETS lanserades den 1 januari 2005 Den första handelsperioden löpte i tre år till slutet av 2007 och Var en inlärning genom att göra fas för att förbereda sig för den avgörande andra handelsperioden Den andra handelsperioden började den 1 januari 2008 och löper i fem år fram till slutet av 2012 Betydelsen av den andra handelsperioden beror på att den sammanfaller med den första Åtagandeperiod för Kyotoprotokollet, under vilken EU och andra industriländer måste uppfylla sina mål för att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser. För den andra handelsperioden har EU: s utsläppsrätter utsläpp ha Har blivit begränsade till cirka 6 5 under 2005 års nivåer för att säkerställa att EU som helhet och medlemsstaterna individuellt levererar sina Kyoto-åtaganden. Vilka är de viktigaste lärdomarna från erfarenheten hittills. EU: s ETS har satt upp ett pris på Kol och visat att handel med utsläpp av växthusgaser Den första handelsperioden har framgångsrikt etablerat den fria handeln med utsläppsrätter i hela EU, infört den nödvändiga infrastrukturen och utvecklat en dynamisk kolmarknad. Förstas miljöpåverkan kan vara begränsad på grund av Överdriven fördelning av utsläppsrätter i vissa medlemsstater och vissa sektorer, vilket främst beror på en förlust av utsläppsprognoser innan verifierade utsläppsdata blev tillgängliga under EU: s system för utsläppande. När offentliggörandet av verifierade utsläppsdata för 2005 lyfte fram denna överallokering, reagerade marknaden som Förväntas genom att sänka marknadspriset på utsläppsrätter. Tillgången till verifierade utsläppsdata har gjort det möjligt för kommissionen att säkerställa E att kapaciteten på nationella anslag under andra fasen sätts till en nivå som leder till reala utsläppsminskningar. Utöver att behovet av verifierade uppgifter har underlättats har erfarenheten hittills visat att större harmonisering inom EU: s system för utsläppsrätter är absolut nödvändigt för att EU ska kunna Uppnår sina utsläppsminskningsmål åtminstone kostnad och med minimala konkurrenssnedvridningar. Behovet av mer harmonisering är tydligast med avseende på hur kappan på de totala utsläppsrätterna fastställs. De två första handelsperioderna visar också att väldigt olika nationella metoder för fördelning av utsläppsrätter till anläggningar Hotar rättvis konkurrens på den inre marknaden Dessutom behövs större harmonisering, förtydligande och förfining med avseende på systemets omfattning, tillgången till krediter från utsläppsminskningsprojekt utanför EU, villkoren för att koppla EU: s system för utsläpp till utsläppshandeln Någon annanstans och övervaknings-, verifierings - och rapporteringskraven. Vad är mai N förändringar i EU ETS och från och med då kommer de att tillämpas. De överenskomna konstruktionsförändringarna kommer att gälla från och med den tredje handelsperioden, dvs. januari 2013. Förberedande arbete kommer att inledas omedelbart, men de tillämpliga reglerna ändras inte till januari 2013 för att säkerställa att EU: s system för utsläppsrätter i den tredje perioden kommer att vara ett effektivare, mer harmoniserat och rättvisare system. Ökad effektivitet uppnås genom en längre handelsperiod 8 år istället för 5 år, ett robust och årligt minskande utsläppstak 21 Minskning 2020 jämfört med 2005 och en väsentlig ökning av auktionsvolymen från mindre än 4 i fas 2 till mer än hälften i fas 3.Mer harmonisering har avtalats på många områden, bland annat med avseende på inrättandet av en EU - Bred keps i stället för nationella kepsar i fas 1 och 2 och reglerna för övergångsfri fördelning. Systemets rättvisa har ökat avsevärt genom övergången till EU-omfattande regler för fri fördelning för Industrianläggningar och införandet av en omfördelningsmekanism som ger nya medlemsstater möjlighet att auktionera fler utsläppsrätter. Hur jämför den sista texten med kommissionens ursprungliga förslag. De klimat - och energimål som överenskommits vid Europeiska rådets vårmöte 2007 har bibehållits och det övergripande Arkitekturen i kommissionens förslag om EU: s system för utsläppsrätter är intakt. Det vill säga att det kommer att finnas ett EU-täckande utsläppsbelopp på antalet utsläppsrätter och detta lock kommer att minska årligen längs en linjär trendlinje, som kommer att fortsätta efter slutet av Den tredje handelsperioden 2013-2020 Huvudskillnaden jämfört med förslaget är att auktionering av utsläppsrätter kommer att fasas in långsammare. Vilka är de viktigaste förändringarna jämfört med kommissionens förslag. Sammanfattningsvis är de viktigaste förändringarna som gjorts till Förslaget är följande: Vissa medlemsstater får ett frivilligt och tillfälligt undantag från regeln om att inga utsläppsrätter ska fördelas utan ch Arge till elgeneratorer från och med 2013 Detta alternativ att avvika är tillgängligt för medlemsstater som uppfyller vissa villkor för anslutning av elnätet, andel av ett enda fossilt bränsle i elproduktion och BNP-capita i förhållande till genomsnittet för EU-27 Dessutom kan mängden gratis utsläppsrätter som en medlemsstat tilldelas till kraftverk begränsas till 70 koldioxidutsläpp av relevanta anläggningar i fas 1 och sänks därefter under åren. Dessutom kan fri tilldelning i fas 3 endast ges till kraftverk Som är i drift eller under uppbyggnad senast i slutet av 2008. Se svar på fråga 15 nedan. Det kommer att finnas mer information i direktivet om vilka kriterier som ska användas för att bestämma de sektorer eller delsektorer som anses vara utsatta för en betydande risk för kol Läckage och ett tidigare datum för offentliggörande av kommissionens lista över sådana sektorer 31 december 2009 Dessutom, med förbehåll för översyn när ett tillfredsställande internationellt avtal Installationerna i alla exponerade industrier kommer att få 100 gratis utsläpp i den utsträckning de använder den mest effektiva tekniken. Den fria allokeringen till industrin är begränsad till andelen utsläpp av dessa industrier i de totala utsläppen 2005-2007. Totalt antal utsläppsrätter Kostnadsfritt till anläggningar inom industrisektorer kommer att minska årligen i linje med minskningen av utsläppstaket. Medlemsstaterna kan också kompensera vissa installationer för CO 2 - kostnader som överförs i elpriserna om CO 2 - kostnaderna annars skulle kunna utsätta dem för risken för Kol läckage Kommissionen har förbundit sig att ändra gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för miljöskydd i detta hänseende Se svar på fråga 15 nedan. Nivån på auktionering av utsläppsrätter för icke exponerad industri kommer att öka på linjärt sätt som föreslagits av kommissionen, Men snarare än att nå 100 år 2020 kommer det att nå 70, med sikte på att nå 100 år 2027. Som planeras i kommissionen Sionens förslag kommer 10 av utsläppsrätterna för auktionering att omfördelas från medlemsstater med hög inkomst per capita till dem med låg inkomst per capita för att stärka den senare ekonomiska kapaciteten att investera i klimatvänlig teknik. En avsättning har lagts till för En annan omfördelningsmekanism med 2 av auktionsavgifter för att ta hänsyn till medlemsstater som 2005 hade uppnått en minskning av minst 20 utsläpp av växthusgaser jämfört med referensåret enligt Kyotoprotokollet. Andelen av auktionsintäkter som medlemsstaterna rekommenderas Att använda för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringar, huvudsakligen inom EU, men också i utvecklingsländer, höjdes från 20 till 50. Texten ger en uppfattning om den föreslagna tillåtna användningsnivån för JI CDM-krediter i 20 scenariot För befintliga operatörer som fick de lägsta budgetarna att importera och använda sådana krediter i förhållande till tilldelningar och tillgång till krediter under perioden 2008-2012 Nya sektorer Nya deltagare i perioderna 2013-2020 och 2008-2012 kommer också att kunna använda krediter Den totala summan av krediter som kan användas kommer dock inte att överstiga 50 av minskningen mellan 2008 och 2020 Baserat på en strängare utsläppsminskning i I samband med ett tillfredsställande internationellt avtal kan kommissionen tillåta ytterligare tillgång till CER och ERU för operatörer i gemenskapssystemet. Se svar på fråga 20 nedan. Förskott från auktionering av 300 miljoner utsläppsrätter från reserven för nya aktörer kommer att användas för att stödja upp till 12 demonstrationsprojekt och projekt för demonstration av koldioxidupptagning och förvaring av innovativ teknik för förnybar energi Ett antal villkor är knutna till denna finansieringsmekanism Se svar på fråga 30 nedan. Möjligheten att välja bort små förbränningsanläggningar under förutsättning att de är föremål för likvärdiga åtgärder har förlängts Att täcka alla små installationer oavsett aktivitet har utsläppströskeln ökats från 10 000 till 25,00 0 ton CO 2 per år och kapacitetsgränsen som förbränningsanläggningar måste uppfylla har dessutom ökats från 25 MW till 35 MW. Med dessa ökade tröskelvärden blir andelen täckta utsläpp som potentiellt kan uteslutas från emissionshandelssystemet betydande, Och följaktligen har en bestämmelse lagts till för att möjliggöra en motsvarande minskning av EU-täckningen på utsläppsrätter. Om det fortfarande finns nationella fördelningsplaner NAPs. No I sina nationella handlingsplaner för de första 2005-2007 och andra handelsperioderna 2008-2012, Medlemsstaterna bestämde den totala kvantiteten utsläppsrätter som skulle utfärdas och hur dessa skulle tilldelas de berörda anläggningarna. Detta tillvägagångssätt har genererat betydande skillnader i fördelningsregler som skapar incitament för varje medlemsstat att gynna sin egen industri och har lett till att Stor komplexitet. Från och med den tredje handelsperioden kommer det att finnas en gemensam EU-täckning och utsläppsrätter kommer att fördelas på grundval av harmoniserad ru Les Nationella fördelningsplaner kommer därför inte att behövas längre. Hur kommer utsläppstaket i fas 3 att fastställas. Reglerna för beräkning av EU-täckande cap är följande. Från och med 2013 kommer det totala antalet utsläppsrätter att minska årligen i en linjär Sätt Utgångspunkten för denna rad är den genomsnittliga totala kvantiteten utsläppsrätter som ska utfärdas av medlemsstaterna för perioden 2008-12, anpassad för att återspegla systemets bredda räckvidd från och med 2013 samt alla små installationer som medlemsstaterna Har valt att utesluta Den linjära faktor som årlig mängd ska minska är 1 74 i förhållande till fas 2-cap. Utgångspunkten för bestämning av den linjära faktorn 1 74 är den 20 totala minskningen av växthusgaser jämfört med 1990, vilket är Vilket motsvarar en 14-minskning jämfört med 2005. Det krävs emellertid en större minskning av EU ETS, eftersom det är billigare att minska utsläppen i ETS-sektorerna. Divisionen som minimerar den totala reduktionskostnaden uppgår till. a 21 minskning av utsläppen av utsläpp från EU: s utsläppsrätter jämfört med 2005 år 2020.a minskning med cirka 10 jämfört med 2005 för de sektorer som inte omfattas av EU: s system för utsläppsrätter. 21-minskningen 2020 resulterar i en utsläppsränta i 2020 med ett maximalt Av 1720 miljoner utsläppsrätter och innebär en genomsnittlig fas 3 cap 2013-2020 om cirka 1846 miljoner utsläppsrätter och en minskning med 11 jämfört med fas 2 cap. Alla absoluta siffror motsvarar täckningen i början av andra handelsperioden och därför inte Ta hänsyn till luftfart som kommer att läggas till 2012 och andra sektorer som kommer att läggas till i fas 3. Slutsiffrorna för de årliga utsläppstakarna i fas 3 kommer att fastställas och offentliggöras av kommissionen senast den 30 september 2010. Hur kommer Utsläppstaket bortom fas 3 bestäms. Den linjära faktor på 1 74 som användes för att bestämma fas 3-kapseln fortsätter att gälla efter slutet av handelsperioden 2020 och kommer att bestämma capen för den fjärde handelsperioden 2021-2028 och beyo Nd Den kan revideras senast 2025 Faktum är att betydande utsläppsminskningar på 60-80 jämfört med 1990 kommer att behövas senast 2050 för att nå det strategiska målet att begränsa den globala genomsnittliga temperaturhöjningen till inte mer än 2 C över preindustriell En EU-täckande utsläppsrätter på utsläppsrätter kommer att fastställas för varje enskilt år. Detta kommer att minska flexibiliteten för de berörda installationerna. Inte flexibiliteten för installationerna kommer alls att minska. Under ett år måste utsläppsrätterna som auktioneras och distribueras Utfärdas av de behöriga myndigheterna senast den 28 februari. Den sista dagen för operatörerna att lämna in utsläppsrätter är den 30 april året efter det år då utsläppen ägde rum. Således får operatörerna kvitton för det aktuella året innan de måste överge utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp För föregående år Ersättningar fortsätter att vara giltiga under handelsperioden och eventuella överskottsersättningar kan nu bankas för användning i efterföljande handel peri Ods I detta avseende kommer inget att förändras. Systemet kommer att förbli baserat på handelsperioder, men den tredje handelsperioden kommer att ligga åtta år, från 2013 till 2020, i motsats till fem år för andra fasen 2008-2012. För den andra handeln Period Medlemsstaterna beslutade generellt att fördela lika stora mängder utsläppsrätter för varje år. Den linjära minskningen varje år från 2013 kommer bättre att motsvara de förväntade utsläppstrenderna under perioden. Vad är de preliminära årliga utsläppsnivåerna för ETS för perioden 2013-2020. De årliga kapitalkraven är följande. Dessa siffror är baserade på ETS: s tillämpningsområde enligt vad som gäller i fas 2 2008-2012 och kommissionens beslut om de nationella fördelningsplanerna för fas 2, som uppgår till 2083 miljoner ton. Dessa siffror kommer att justeras Av flera skäl För det första kommer anpassningen att göras för att ta hänsyn till utvidgningarna av räckvidd i fas 2, förutsatt att medlemsstaterna underbygger och verifierar deras utsläpp som uppkommer f För det andra kommer anpassningen att göras med avseende på ytterligare förlängningar av ETS: s räckvidd under den tredje handelsperioden. För det tredje kommer eventuella opt-out av små installationer att leda till en motsvarande minskning av locket. Fjärde siffrorna tar inte Hänsyn till införandet av luftfart eller utsläpp från Norge, Island och Liechtenstein. Om utsläppsrätter fortfarande tilldelas gratis. Dina industrianläggningar kommer att få övergångsfri tilldelning och i de medlemsstater som är berättigade till frivilligt undantag kan kraftverk, Om medlemsstaten så beslutar får man också gratis utsläppsrätter. Det beräknas att minst hälften av de tillgängliga utsläppsrätterna från och med 2013 kommer att auktioneras. Även om majoriteten av utsläppsrätterna har tilldelats kostnadsfritt till anläggningar under första och andra handelsperioder , Föreslog kommissionen att auktionering av utsläppsrätter skulle bli grundprincipen för tilldelning. Det beror på att auktionering bäst säkerställer det E effektivitet, öppenhet och enkelhet i systemet och skapar det största incitamentet för investeringar i en koldioxidsnål ekonomi. Det överensstämmer bäst med principen om att förorenaren betalar och undviker att ge slöseri till vissa sektorer som har gått över de nominella kostnaderna för utsläppsrätter till sina kunder Trots att de tar emot dem gratis. Hur kommer utsläppsrätter utdelas gratis. Den 31 december 2010 kommer kommissionen att anta EU-omfattande regler som kommer att utvecklas under ett kommittéförfarande. Kommittéer Dessa regler kommer att harmonisera allokeringarna alldeles och alltså alla företag över hela EU med samma eller liknande verksamhet kommer att omfattas av samma regler. Reglerna kommer så långt som möjligt att säkerställa att tilldelningen främjar koldioxidteknik. De antagna reglerna föreskriver att i så stor utsträckning som möjligt ska fördelningen baseras på så kallade riktmärken , Ett antal utsläppsrätter per kvantitet historisk produktion Sådana regler belönar operatörer som har vidtagit tidiga åtgärder för att minska växthuset Gaser, bättre reflekterar principen att förorenaren betalar och ger starkare incitament för att minska utsläppen eftersom anslagen inte längre skulle bero på historiska utsläpp. Alla anslag ska fastställas före början av den tredje handelsperioden och inga efterhandsjusteringar kommer att tillåtas. Installationer kommer att få gratis tilldelningar och som inte kommer Hur kommer negativa effekter på konkurrenskraften att undvikas. Med tanke på deras förmåga att klara de ökade kostnaderna för utsläppsrätter är fullständig auktionering regeln från och med 2013 för elproducenter. Medlemsstater som uppfyller Vissa villkor för deras sammankoppling eller deras andel av fossila bränslen i elproduktion och BNP per capita i förhållande till genomsnittet i EU-27 har möjlighet att tillfälligt avvika från denna regel i förhållande till befintliga kraftverk. Auktionsräntan under 2013 är att Vara minst 30 i förhållande till utsläpp under den första perioden och måste öka gradvis till 100 Senast 2020 Om alternativet tillämpas måste medlemsstaten åta sig att investera i att förbättra och förbättra infrastrukturen, i ren teknik och vid diversifiering av deras energimix och leverantörskällor för ett belopp som i möjligaste mån motsvarar Marknadsvärdet av den fria allokeringen. I andra sektorer kommer de kostnadsfria tilldelningarna att fasas ut gradvis från och med 2013. Medlemsstaterna kommer överens om att börja med 20 auktioner 2013 och ökar till 70 auktioner i 2020 för att nå 100 år 2027. Ett undantag kommer att göras för installationer i sektorer som befinner sig utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage. Denna risk kan uppstå om EU: s emissionshandelsprogram ökade produktionskostnaderna så mycket att företagen beslutade att flytta produktionen till områden utanför EU som inte är föremål för Till jämförbara utsläppsbegränsningar Kommissionen kommer att bestämma berörda sektorer senast den 31 december 2009 För att göra detta kommer kommissionen att utvärdera bland annat huruvida direkt Och indirekta ytterligare produktionskostnader orsakade av genomförandet av ETS-direktivet som andel av bruttovärdet läggs över 5 och huruvida det totala värdet av dess export och import dividerat med det totala värdet av omsättningen och importen överstiger 10 om resultatet för någon av Dessa kriterier överstiger 30, skulle sektorn också anses vara utsatt för en betydande risk för koldioxidläckage. Installationer i dessa sektorer skulle få 100 av deras andel i den årligen minskade totala kvantiteten utsläppsrätter. Andelen utsläpp av dessa industrier bestäms i relation to total ETS emissions in 2005 to 2007.CO 2 costs passed on in electricity prices could also expose certain installations to the risk of carbon leakage In order to avoid such risk, Member States may grant a compensation with respect to such costs In the absence of an international agreement on climate change, the Commission has undertaken to modify the Community guidelines on state aid for environ mental protection in this respect. Under an international agreement which ensures that competitors in other parts of the world bear a comparable cost, the risk of carbon leakage may well be negligible Therefore, by 30 June 2010, the Commission will carry out an in-depth assessment of the situation of energy-intensive industry and the risk of carbon leakage, in the light of the outcome of the international negotiations and also taking into account any binding sectoral agreements that may have been concluded The report will be accompanied by any proposals considered appropriate These could potentially include maintaining or adjusting the proportion of allowances received free of charge to industrial installations that are particularly exposed to global competition or including importers of the products concerned in the ETS. Who will organise the auctions and how will they be carried out. Member States will be responsible for ensuring that the allowances given to them are auctioned Each Memb er State has to decide whether it wants to develop its own auctioning infrastructure and platform or whether it wants to cooperate with other Member States to develop regional or EU-wide solutions The distribution of the auctioning rights to Member States is largely based on emissions in phase 1 of the EU ETS, but a part of the rights will be redistributed from richer Member States to poorer ones to take account of the lower GDP per head and higher prospects for growth and emissions among the latter It is still the case that 10 of the rights to auction allowances will be redistributed from Member States with high per capita income to those with low per capita income in order to strengthen the financial capacity of the latter to invest in climate friendly technologies However, a provision has been added for another redistributive mechanism of 2 to take into account Member States which in 2005 had achieved a reduction of at least 20 in greenhouse gas emissions compared with the reference year set by the Kyoto Protocol Nine Member States benefit from this provision. Any auctioning must respect the rules of the internal market and must therefore be open to any potential buyer under non-discriminatory conditions By 30 June 2010, the Commission will adopt a Regulation through the comitology procedure that will provide the appropriate rules and conditions for ensuring efficient, coordinated auctions without disturbing the allowance market. How many allowances will each Member State auction and how is this amount determined. All allowances which are not allocated free of charge will be auctioned A total of 88 of allowances to be auctioned by each Member State is distributed on the basis of the Member State s share of historic emissions under the EU ETS For purposes of solidarity and growth, 12 of the total quantity is distributed in a way that takes into account GDP per capita and the achievements under the Kyoto-Protocol. Which sectors and gases are covered as of 2013.The ETS covers installations performing specified activities Since the start it has covered, above certain capacity thresholds, power stations and other combustion plants, oil refineries, coke ovens, iron and steel plants and factories making cement, glass, lime, bricks, ceramics, pulp, paper and board As for greenhouse gases, it currently only covers carbon dioxide emissions, with the exception of the Netherlands, which has opted in emissions from nitrous oxide. As from 2013, the scope of the ETS will be extended to also include other sectors and greenhouse gases CO 2 emissions from petrochemicals, ammonia and aluminium will be included, as will N2O emissions from the production of nitric, adipic and glyocalic acid production and perfluorocarbons from the aluminium sector The capture, transport and geological storage of all greenhouse gas emissions will also be covered These sectors will receive allowances free of charge according to EU-wide rules, in the same way as other industrial sectors a lready covered. As of 2012, aviation will also be included in the EU ETS. Will small installations be excluded from the scope. A large number of installations emitting relatively low amounts of CO 2 are currently covered by the ETS and concerns have been raised over the cost-effectiveness of their inclusion As from 2013, Member States will be allowed to remove these installations from the ETS under certain conditions The installations concerned are those whose reported emissions were lower than 25 000 tonnes of CO 2 equivalent in each of the 3 years preceding the year of application For combustion installations, an additional capacity threshold of 35MW applies In addition Member States are given the possibility to exclude installations operated by hospitals The installations may be excluded from the ETS only if they will be covered by measures that will achieve an equivalent contribution to emission reductions. How many emission credits from third countries will be allowed. For the second t rading period, Member States allowed their operators to use significant quantities of credits generated by emission-saving projects undertaken in third countries to cover part of their emissions in the same way as they use ETS allowances The revised Directive extends the rights to use these credits for the third trading period and allows a limited additional quantity to be used in such a way that the overall use of credits is limited to 50 of the EU-wide reductions over the period 2008-2020 For existing installations, and excluding new sectors within the scope, this will represent a total level of access of approximately 1 6 billion credits over the period 2008-2020 In practice, this means that existing operators will be able to use credits up to a minimum of 11 of their allocation during the period 2008-2012, while a top-up is foreseen for operators with the lowest sum of free allocation and allowed use of credits in the 2008-2012 period New sectors and new entrants in the third tradi ng period will have a guaranteed minimum access of 4 5 of their verified emissions during the period 2013-2020 For the aviation sector, the minimum access will be 1 5 The precise percentages will be determined through comitology. These projects must be officially recognised under the Kyoto Protocol s Joint Implementation JI mechanism covering projects carried out in countries with an emissions reduction target under the Protocol or Clean Development Mechanism CDM for projects undertaken in developing countries Credits from JI projects are known as Emission Reduction Units ERUs while those from CDM projects are called Certified Emission Reductions CERs. On the quality side only credits from project types eligible for use in the EU trading scheme during the period 2008-2012 will be accepted in the period 2013-2020 Furthermore, from 1 January 2013 measures may be applied to restrict the use of specific credits from project types Such a quality control mechanism is needed to assure the envir onmental and economic integrity of future project types. To create greater flexibility, and in the absence of an international agreement being concluded by 31 December 2009, credits could be used in accordance with agreements concluded with third countries The use of these credits should however not increase the overall number beyond 50 of the required reductions Such agreements would not be required for new projects that started from 2013 onwards in Least Developed Countries. Based on a stricter emissions reduction in the context of a satisfactory international agreement additional access to credits could be allowed, as well as the use of additional types of project credits or other mechanisms created under the international agreement However, once an international agreement has been reached, from January 2013 onwards only credits from projects in third countries that have ratified the agreement or from additional types of project approved by the Commission will be eligible for use in t he Community scheme. Will it be possible to use credits from carbon sinks like forests. No Before making its proposal, the Commission analysed the possibility of allowing credits from certain types of land use, land-use change and forestry LULUCF projects which absorb carbon from the atmosphere It concluded that doing so could undermine the environmental integrity of the EU ETS, for the following reasons. LULUCF projects cannot physically deliver permanent emissions reductions Insufficient solutions have been developed to deal with the uncertainties, non-permanence of carbon storage and potential emissions leakage problems arising from such projects The temporary and reversible nature of such activities would pose considerable risks in a company-based trading system and impose great liability risks on Member States. The inclusion of LULUCF projects in the ETS would require a quality of monitoring and reporting comparable to the monitoring and reporting of emissions from installations curre ntly covered by the system This is not available at present and is likely to incur costs which would substantially reduce the attractiveness of including such projects. The simplicity, transparency and predictability of the ETS would be considerably reduced Moreover, the sheer quantity of potential credits entering the system could undermine the functioning of the carbon market unless their role were limited, in which case their potential benefits would become marginal. The Commission, the Council and the European Parliament believe that global deforestation can be better addressed through other instruments For example, using part of the proceeds from auctioning allowances in the EU ETS could generate additional means to invest in LULUCF activities both inside and outside the EU, and may provide a model for future expansion In this respect the Commission has proposed to set up the Global Forest Carbon Mechanism that would be a performance-based system for financing reductions in deforest ation levels in developing countries. Besides those already mentioned, are there other credits that could be used in the revised ETS. Yes Projects in EU Member States which reduce greenhouse gas emissions not covered by the ETS could issue credits These Community projects would need to be managed according to common EU provisions set up by the Commission in order to be tradable throughout the system Such provisions would be adopted only for projects that cannot be realised through inclusion in the ETS The provisions will seek to ensure that credits from Community projects do not result in double-counting of emission reductions nor impede other policy measures to reduce emissions not covered by the ETS, and that they are based on simple, easily administered rules. Are there measures in place to ensure that the price of allowances won t fall sharply during the third trading period. A stable and predictable regulatory framework is vital for market stability The revised Directive makes the reg ulatory framework as predictable as possible in order to boost stability and rule out policy-induced volatility Important elements in this respect are the determination of the cap on emissions in the Directive well in advance of the start of the trading period, a linear reduction factor for the cap on emissions which continues to apply also beyond 2020 and the extension of the trading period from 5 to 8 years The sharp fall in the allowance price during the first trading period was due to over-allocation of allowances which could not be banked for use in the second trading period For the second and subsequent trading periods, Member States are obliged to allow the banking of allowances from one period to the next and therefore the end of one trading period is not expected to have any impact on the price. A new provision will apply as of 2013 in case of excessive price fluctuations in the allowance market If, for more than six consecutive months, the allowance price is more than three ti mes the average price of allowances during the two preceding years on the European market, the Commission will convene a meeting with Member States If it is found that the price evolution does not correspond to market fundamentals, the Commission may either allow Member States to bring forward the auctioning of a part of the quantity to be auctioned, or allow them to auction up to 25 of the remaining allowances in the new entrant reserve. The price of allowances is determined by supply and demand and reflects fundamental factors like economic growth, fuel prices, rainfall and wind availability of renewable energy and temperature demand for heating and cooling etc A degree of uncertainty is inevitable for such factors The markets, however, allow participants to hedge the risks that may result from changes in allowances prices. Are there any provisions for linking the EU ETS to other emissions trading systems. Yes One of the key means to reduce emissions more cost-effectively is to enhance and further develop the global carbon market The Commission sees the EU ETS as an important building block for the development of a global network of emission trading systems Linking other national or regional cap-and-trade emissions trading systems to the EU ETS can create a bigger market, potentially lowering the aggregate cost of reducing greenhouse gas emissions The increased liquidity and reduced price volatility that this would entail would improve the functioning of markets for emission allowances This may lead to a global network of trading systems in which participants, including legal entities, can buy emission allowances to fulfil their respective reduction commitments. The EU is keen to work with the new US Administration to build a transatlantic and indeed global carbon market to act as the motor of a concerted international push to combat climate change. While the original Directive allows for linking the EU ETS with other industrialised countries that have ratified the Kyo to Protocol, the new rules allow for linking with any country or administrative entity such as a state or group of states under a federal system which has established a compatible mandatory cap-and-trade system whose design elements would not undermine the environmental integrity of the EU ETS Where such systems cap absolute emissions, there would be mutual recognition of allowances issued by them and the EU ETS. What is a Community registry and how does it work. Registries are standardised electronic databases ensuring the accurate accounting of the issuance, holding, transfer and cancellation of emission allowances As a signatory to the Kyoto Protocol in its own right, the Community is also obliged to maintain a registry This is the Community Registry, which is distinct from the registries of Member States Allowances issued from 1 January 2013 onwards will be held in the Community registry instead of in national registries. Will there be any changes to monitoring, reporting and verifica tion requirements. The Commission will adopt a new Regulation through the comitology procedure by 31 December 2011 governing the monitoring and reporting of emissions from the activities listed in Annex I of the Directive A separate Regulation on the verification of emission reports and the accreditation of verifiers should specify conditions for accreditation, mutual recognition and cancellation of accreditation for verifiers, and for supervision and peer review as appropriate. What provision will be made for new entrants into the market. Five percent of the total quantity of allowances will be put into a reserve for new installations or airlines that enter the system after 2013 new entrants The allocations from this reserve should mirror the allocations to corresponding existing installations. A part of the new entrant reserve, amounting to 300 million allowances, will be made available to support the investments in up to 12 demonstration projects using the carbon capture and storage tec hnology and demonstration projects using innovative renewable energy technologies There should be a fair geographical distribution of the projects. In principle, any allowances remaining in the reserve shall be distributed to Member States for auctioning The distribution key shall take into account the level to which installations in Member States have benefited from this reserve. What has been agreed with respect to the financing of the 12 carbon capture and storage demonstration projects requested by a previous European Council. The European Parliament s Environment Committee tabled an amendment to the EU ETS Directive requiring allowances in the new entrant reserve to be set aside in order to co-finance up to 12 demonstration projects as requested by the European Council in spring 2007 This amendment has later been extended to include also innovative renewable energy technologies that are not commercially viable yet Projects shall be selected on the basis of objective and transparent c riteria that include requirements for knowledge sharing Support shall be given from the proceeds of these allowances via Member States and shall be complementary to substantial co-financing by the operator of the installation No project shall receive support via this mechanism that exceeds 15 of the total number of allowances i e 45 million allowances available for this purpose The Member State may choose to co-finance the project as well, but will in any case transfer the market value of the attributed allowances to the operator, who will not receive any allowances. A total of 300 million allowances will therefore be set aside until 2015 for this purpose. What is the role of an international agreement and its potential impact on EU ETS. When an international agreement is reached, the Commission shall submit a report to the European Parliament and the Council assessing the nature of the measures agreed upon in the international agreement and their implications, in particular with respect to the risk of carbon leakage On the basis of this report, the Commission shall then adopt a legislative proposal amending the present Directive as appropriate. For the effects on the use of credits from Joint Implementation and Clean Development Mechanism projects, please see the reply to question 20.What are the next steps. Member States have to bring into force the legal instruments necessary to comply with certain provisions of the revised Directive by 31 December 2009 This concerns the collection of duly substantiated and verified emissions data from installations that will only be covered by the EU ETS as from 2013, and the national lists of installations and the allocation to each one For the remaining provisions, the national laws, regulations and administrative provisions only have to be ready by 31 December 2012.The Commission has already started the work on implementation For example, the collection and analysis of data for use in relation to carbon leakage is ongoing list of sectors due end 2009 Work is also ongoing to prepare the Regulation on timing, administration and other aspects of auctioning due by June 2010 , the harmonised allocation rules due end 2010 and the two Regulations on monitoring and reporting of emissions and verification of emissions and accreditation of verifiers due end 2011.
No comments:
Post a Comment